176 kcal!

Jag älskar verkligen kesoplättar, men saknade ett riktig kalorisnålt alternativt, så jag skapade helt enkelt ett!
-En portion a la två plättar, samt 100g mixad frusen mango utgör endast YNKA 176kcal!!
20140316-231708.jpg

Kesoplättar 1port:
0.75 dl Äggvita
100g Keso Mini
0.75 msk Fiberhusk
En nypa salt

-Blanda samman alla ingredienser med stavmixer. Stek i stekpanna på medelhög värme, några minuter på vardera sida.

Topping a la 1port:
100g Frusen mango

-Låt mangon tina någon minut, mixa den sedan till önskad konsistens. Enjoy!

Jaha-upplevelse?

Jisses, jag blir bara sämre och sämre på att uppdatera.. Just nu går jag väldigt mycket hand i hand med livet, mycket av min tid spenderas utöver Leon på kost och träning. Det är en hel vetenskap må ni tro!

I förmiddags tog jag och Leon en rask barnvagnspromenad a la 60min, i direkt anslutning efter det så körde jag 15min löpning upp och ner för en lååång och brant stentrappa. Vi hade dubbelsäng utav Anders pappa en stund, och åkte efter det till Knivsta för att titta på en bit skövlad mark… Där det om ca ett år kommer finnas ett helt nybyggt område, vårt kommande hem! Konstig känsla…

Vi passade på att spana in trakterna och handlade på ICA Maxi, tidigare bestod fredags-handlingslistan ofta utav godsaker och onyttigheter.. Idag såg den ut såhär:

20140301-002800.jpg

…Inte illa va? Det är inte alls så hemskt som det ser ut, faktum är att det är ganska trivsamt att äta bra!
Eftersom att jag hade vilodag från träningen i tisdags så var det bara att köra hårt idag, 35 min Circuit training sex dagar i veckan!

Slutligen vill jag dela med mig utav en bild jag tycke är klockren, jag hoppas jag kan bjuda några utav er på en jaha-upplevelse.. Puss!

20140301-003244.jpg

BAK-full!

Efter att ha återfallit i fula vanor igår med en eller två muffins för mycket så var det idag bara att köra hårt igen.. Jag tröstar mig med att jag än dock hade hållit upp med sötsaker under flera veckors tid. Vi lever bara en gångs sägs det, så självklart ska man vara rädd om kroppen, men ibland..IBLAND måste det få vara ok?
Vi var på kalas hos Leon’s kusin Frank, och att hans mamma Emma är en höjdare vad gäller bakning gjorde saken säker, här skulle ätas!

Nåväl, här står jag med en stor skopa ångest och är bak-full, det vart alldeles för mycket bakat igår… Vad gör man?
Jo, man slutar älta och tar tag i saken. Sagt och gjort, vi tog bilen och åkte iväg hela familjen till Almunge, Anders som faktiskt växt upp där visade oss runt och vi tog en rask promenad i lervälling.. Det är mer krävande än man tror att putta barnvagn i 20cm djup trögflytande lera!

Vi var hemifrån närmare hela dagen.. När vi kom hem var det redan mörkt ute, så jag fick snabba på och körde ett 55minuters träningspass med Jillian Michaels på youtube.. Jag föredrar egentligen att göra lite fler repetitioner än vad hon gör, men när fantasin tryter kan det vara skönt att bara härma någon på en skärm..

Leon är inne i någon “skrik”-period. Han skriker inte för att han är missnöjd, utan skriker snarare bara för att skrika. Rätt ut, skärande och gällt.. Näst intill så att fönstrets spricker! Till min tröst tröttnar han inom några veckor, och kommer istället på något annat skojigt han kan göra med sin fantastiska lilla kropp!
Nu mina vänner, ska jag likt mina livskamrater sluta ögonen och slumra in till drömmarnas (läs: mardrömmarnas) värld..

20140224-004252.jpg

20140224-004407.jpg

Alla möjligheter i världen!

Tanken var att vi under förmiddagen skulle ut på powerwalk, det slutade med att vi sakta men säkert tog oss fram, om än lite virrigt.. Leon ville nämligen gå själv..hela vägen till Sigtuna!

Det är så kul att så honom, han är så liten men ändå så stor. Med sådan vilja och beslutsamhet, jag är en väldigt stolt mamma till honom! Tänk att han redan om cirkus en månad börjar på dagis, det skrämmer mig.. Hur ska det gå för honom att vara utan sin mamma? Han blir ju skogstokig om jag är borta för bara några sekunder, och att han dessutom från och till matvägrar helt och hållet i perioder då BARA bröstet duger, det skrämmer mig mer!

Jag förstår att detta är en process som deb flesta mammor går igenom, ändå så tänker jag det värsta.. HUR ska jag någonsin kunna släppa kontrollen och lita på att ett gäng okända människor på en och samma plats tar hand om honom? Han är ju så liten..
Hade jag haft möjlighet hade jag vart hemma längre, men jag har inte möjlighet.. Min föräldrapenning är slut och vi har inte råd att bo kvar om jag skulle gå hemma men Leon utan pengar.
Nåväl, allt löser sig.. Jag njuter iallafall för fulla muggar av att se mitt barn växa sig stor, han har verkligen alla möjligheter i hela världen framför sig!

20140222-005400.jpg

20140222-005411.jpg

Back in business!

Efter att ha spenderat lördagen mer eller mindre inomhus så ville jag inget annat än att hitta på något.. Sagt och gjort, hela familjen packade och vi begav oss mot den lilla simhallen i Sigtuna.
Leons som normalt sett älskar vatten hade aningen blandade känslor, och ena sidan plaskade han glatt, och andra sidan klamrade han sig fast vid mig för allt han var värd!

Jag och Anders blir i många situationer som barn.. Vi började utmana varandra i diverse vattenlekar, vi skulle bl.a. dyka från hopptornet. Vi började från 3m och fortsatte sedan uppåt.. Och för mig som verkligen är höjdrädd utan dess like var det minst sagt en utmaning, som tur var är jag allt för tävlingslystern för att banga!

Mitt i tävlandet såg Anders en skylt om att badhuset sökte personal, och när vi skulle beställa mat i fiket så passade vi på att fråga. För att över huvudtaget kunna få jobbet som badvakt så måste man utföra ett prov, som visar ens förmåga att simma snabbt, rädda en vuxen människa från botten av bassängen, samt på ett tryggt och stabilt sätt simma tillbaka med personen. Provet var ett stressmoment och gick på tid.

Men för sjutton, man lever bara en gång! Jag är minst sagt glad att jag inte missade denna lektionen i skolan, jag kom faktiskt ihåg precis hur man skulle göra!
..Jag klarade provet med nöd och näppe, och fick godkänt! Nu var det bara till att lämna in ett CV, komma på en eventuell intervju, samt utföra en rad andra utföranden i form utav fysiskt krävande tester.. Puh!

Vilket som, det var en rolig upplevelse och en grymt simpass! Nu blir det 30min träning med cardio och sedan dags att krypa till sängs.. Det känns skönt att efter 7dagars sjukdom vara pigg och rask nog att fortsätta med träningen, Im back in business!

20140216-235048.jpg

Alla hjärtans dag!

Då var det dags igen, alla hjärtans dag!
I år hade jag vart ute i god tid, presenter, godis och lotter som väntat tålmodigt högst upp i garderoben.

En del tar alla hjärtans dag på fullaste allvar, medan en del inte bryr sig alls. Här hemma ligger vi någonstans mitt emellan. Eftersom att jag älskar att köpa presenter så satsar jag rätt hårt på det, dock kräver jag inte att få något tillbaka. Utöver det firar vi oftast med god mat, idag åt vi middag på resturang Kopparkitteln här i Sigtuna, rekommenderas varmt!
Annars såg inte dagen särskilt annorlunda ut, på kvällen körde jag en timmes träning, sedan mös vi framför TV’n och lekte med Leon. I mina ögon, perfekt! <3

20140222-003837.jpg

Blommorna kom en liten flicka förbi med imorse, från Anders. Paket på bilden är till Anders från Leon och mig. <3

..Det som inte dödar härdar?

Jag är sakta med säkert på bättringsvägen men Leon vart sjuk natten till idag.. Allt jag önskade var att Leon skulle slippa denna skit.
Natten spenderades i vardagsrummet med Leon i min famn, nynnandes, med spyor och bajs upp över öronen..
Vad är det man bruka säga? -”Det som inte dödar gör dig starkare.”

Det gör verkligen ont i mammahjärtat när ens barn är sjukt och gråter utav smärta och förtvivlan.. Men jag måste erkänna att det är en väldigt mäktig känsla när barnet alla gånger föredrar och inte finner något annat tryggare, ärligare, och renare…än mammas famn, mammas trygga famn.

På onsdag skulle jag ha träffat en journalist för att bli intervjuad om min bakgrund och mina erfarenheter ang Rosenlunds MVC, men eftersom att det är rena rama sjukstugan här hemma så bestämde vi oss för att istället ta en telefon-intervju då tiden är knapp. Mer om intervjun kan du läsa här.

Nåväl, nu ska vi göra det vi gör bäst, älska varandra oändligt! Jag bjuder på en bild på Leon från i lördags, en något piggare Leon.. Kram!

20140211-230304.jpg

Hand i hand, med herr magsjuka..

Redan igår kväll anade jag att något inte var som det skulle, kroppen gjorde fysiskt ont och jag kände mig som en gammal sur mjölktrasa.. Vid 22-tiden kom den första kräk-attacken, och jag fick det bekräftat.. Jag är magsjuk!

Jag liksom många andra har haft någon form utav magsjuka minst 1gång per år, och nu var det uppenbarligen dags igen. Skillnaden denna gång må väl vara att jag hade så ont i magen att jag trodde jag skulle dö, samt hade blod i spyorna. Men det värsta var nog att inte vara hemma, eller snarare att inte ha Anders hos mig som kunde ta Leon… Medan jag kräktes som ett djur så satt Leon på golvet chockad, ledsen och rädd.

Har det alltid vart såhär hemskt? Har jag åkt på någon “värsting-variant”? Eller har jag bara blivit gammal och mesig?

Nåväl, förvänta er inga långa och intressanta blogginlägg eller glänsande foton på ett tag.. Jag har redan rasat 4kg och är rejält uttorkad, jag känner att detta bara är början på en lång återhämtnings period.. Det känns surt att tvingas “svika” dom man lovat att träffa under besöket i Tyresö, och andra sidan tror jag inte dom är så sugna på att träffas under dessa förhållanden.. Jg är bara glad för att vara hemma.. Hang in there, håll er friska! <3

20140211-202928.jpg

Mot Tyresö!

Yey! Dagen är äntligen kommen, det är dags för mig och Leon att åka till pappa i Tyresö och hälsa på vänner och familj!
Vi brukar åka dit ungefär var 3:e vecka, dels för att Leon ska få chans att kontinuerligt träffa morfar med kompani och få en stadig relation, dels för att Anders och jag får lite “egen tid” och chans att sakna varandra, och dels för att jag allt för ofta saknar min familj, mina vänner och min hemort.

Den här gången är tanken att vi ska stanna i Tyresö från fredag-måndag, men det kan gott och väl hända att det blir längre..
Det är så otroligt mycket man vill hinna med, och många man vill träffa..

Pappas fru Ann-Eli har nyligen fyllt år, så henne firar vi idag, och jag är säker på att det kommer bli något riktigt gott till middag.. På lördag ska jag träffa en kompis och på söndag ska jag träffa farmor, det är vad som står högst upp på min att-göra-lista denna gång!

Jag och Leon sitter på pendeltåget i skrivande stund, han tycker det är väldigt spännande att åka pendeltåg.. Speciellt när man får sitta på eget säte! Min stora kille.. Ha en trevlig fredag!

20140211-194019.jpg

20140211-193707.jpg

Misstrodd resten utav livet..

Jag är på dåligt humör, jag är så trött på att apotekarna ständigt är på sin vakt mot mig och ska kontrollera mitt recept 111gånger.. Jag har ätit subutex i flera års tid, och hämtar den dessutom en gång i veckan på ett och samma apotek, men kontrollera på ni.. Jag förstår tanken bakom det hela, men kom igen. När ska världen sluta misstro mig?
Jag HATAR känslan utav att bli misstrodd när ingen anledning finns..

Ungefär som när man är på VC och ska blodprov.. Jag nämner (enligt lag) att jag har hepatit C och sjuksköterskan vågar inte släppa mig med blicken ens för en sekund, trots att hon egentligen skulle behöva gå och svara i telefonen.
…Nej, Jag kommer inte sno några sketna kanyler, och jag kommer inte hugga mig själv i armen med en kanyl för att sedan hota dig med den och kräva starka tabletter.. Jag kommer inte ens bara för skojs skull spruta ner hela rummet med mitt infekterade blod.. Jag lovar!! Sjukvården i ett nötskal.

20140207-011645.jpg

Kontaktad av journalist..

Av en slump gick jag in på min nästintill inaktiva sysida på Facebook, väl där hade jag två stycken nya meddelanden från en journalist. Hon berättade att hon skulle göra ett reportage gällande Rosenlunds mödravårdsteam, och att hon googlat och helt enkelt ramlat in på min blogg bland mina tidigare inlägg angående mödravårdsteamet ifråga.

Rosenlunds mödravårdsteam är en specialmödravård inom Beroendecentrum i Stockholm. Dom vänder sig till gravida kvinnor och pappor med riskbruk, missbruk och/eller beroendeproblematik, samt till gravida kvinnor med substitutionsbehandling.

Kort och gott, jag har fått en förfrågan om jag kan tänka mig att medverka i en intervju och dela med mig utav min historia och min erfarenhet utav Rosenlund och graviditeten, så att socialarbetare landet över kan få mer kunskap om hur de ska bemöta gravida kvinnor med beroendeproblematik.

Jag är bara glad att jag faktiskt ännu en gång får chansen att använda mitt förflutna till ett bra ändamål. Jag har tidigare vid två olika tillfällen medverkat både på TV och i tidning, angående min missbruksproblematik, Hasselakollektivet och institutionen Solgården.

Det ska bli spännande att se hur det går tillväga denna gång, och jag hoppas att intervjun leder till att fler gravida i liknande situation kan bli tipsade om Rosenlund samt få rätt hjälp och stöttning!

Vill du läsa mer om Rosenlunds mödravårdsteam och om min tid där, klicka här.

20140203-235403.jpg

Bilden är från graviditeten med Leon, några dagar innan han föddes i vecka 34.

Fetaostfylld kycklingfilé!

20140203-130443.jpg

Ingredienser à la 4 portioner:
4 st kycklingfiléer
2 paket bacon
1 paket fetaost (hel bit)
1 burk creme fraiche paprika & chili
1 burk creme fraiche
chilikrydda
salt & peppar
färsk basilika

GÖR SÅ HÄR
1. Snitta upp filéerna & fyll dom med smulad fetaost. Krydda & linda in i bacon. Stek i lite smör så de får fin färg
2. Lägg filéerna i en ugnsfast form. Rör ihop creme fraicherna med hackad färsk basilika & häll sedan över filéerna. Stek i ugn på 225 grader i ca. 40 min. Smula över lite fetaost innan servering. Kolla filéerna ibland för att ha koll på om de är färdiga.
3. Passar till det mesta! Tex potatisgratäng, klyftpotatis, ris, råstekt potatis m.m.

Receptet ovan kommer från kokaihop.se.

Söndagshäng..

Ännu en vecka har passerat och än en gång slås jag utav tanken att tiden bara springer iväg.. Söndagar brukar för oss, och säkerligen många andra också, vara en dag där det är okej att slappa duktigt.

Sagt och gjort! Hela familjen knatade ner till Sigtuna och satte oss på ett fik, Anders sörplade kaffe och jag lyxiga till det med en varm choklad med vispgrädde!
Men efter att ha vart sockerfri i 14dagar så vart jag aningen besviken på chokladen jag trodde skulle vara oslagbar.. Kan det vara då att jag faktiskt börjat vänja mig vid ett liv utan socker?

Nåväl, när vi nästan var hemma igen så fick jag en ide. Så vi vände på klacken igen och promenerade mot dagiset där Leon fått en dagisplats till våren. Vi ville helt enkelt ta reda på hur man på bästa sätt promenerar dit, och hur långt tid det kan tänkas ta.

Det var betydligt längre än vad vi kunde tänka oss, och alldeles för långt bort för att promenera till och från dagis varje morgon. Efter mer än 2.5 timmars promenad var vi lagom möra, och resten utav kvällen spenderades med god mat i form utav Fetaostfylld kycklingfilé, lek och bus!

20140203-131342.jpg

20140203-131406.jpg

När jag har lust!

Dagarna rullar på i en hiskelig takt. Jag och Leon försöker tillbringa mycket tid på öppna förskolan och ute i naturen, sex dagar i väskan tränar jag ca 45 minuter. Oftast blir det strax innan läggdags, men det viktigaste är väl att det blir av!

Av någon anledning har jag sista tiden skaffat mig själv mer och mer avstånd gentemot bloggen.. Jag funderar på om det är dags att stänga ner den, eller iallafall ta ett uppehåll. Numera är det så lätt att hålla sina vänner och ovänner uppdaterade via Instagram, Facebook, och tex Twitter. Jag kommer inte ta några förhastade beslut. Jag fortsätter en stund till, när jag har tid, när jag har lust!

20140128-005526.jpg

Drastiska åtgärdar..

Ännu en dag med bra kost och träning, dag 4 för att vara exakt! Jag börjar bli väldigt sötsugen och har flera gånger tänkt på att baka en kaka och smälla i mig bara sådär, för att sedan sopa igen spåren. Men istället tog jag till med drastiska åtgärdar, jag slängde strösockret, vaniljsockret, florsockret och några paket med chokladpudding-mix. Det kändes helt enkelt bra!

Leon och jag har vart ute och promenerat samt shoppat loss på ICA. Blöjor och våtservetter för 560kr, så nu borde vi klara oss en månad….
Idag hade jag egentligen min första vilodag enligt schemat, men jag kunde inte hålla mig. För första gången i mitt liv förstår jag vad folk menar med att det är skönt att träna. Att dessutom som jag ha sjuklig träningsvärk och sedan träna på det, det är verkligen störtskönt!

Imorgon ska jag till Märsta Beroendecentrum för att träffa Eva och lämna slumpmässigt urinprov. Ni tänker antagligen “hur kan det vara ett slumpmässigt urinprov om du vet om det?”. Jo, jag får ett samtal från teamet, sedan har jag 24h på mig att lämna ett urinprov. Ingen big deal!
Efter besöket hos Eva och teamet så blir det öppna förskolan, vi tar alla tillfällen i akt! Nu måste jag sova, godnatt..

20140122-235429.jpg

20140122-235519.jpg

Sol på burk, och tips för viktminskning!

I all hast tänkte jag påminna er om hur viktigt det är med D-vitamin, speciellt såhär års.
D-vitamin bidrar till att bibehålla en normal funktion i tänder, skelett, muskulatur, och en normal funktion utav immunförsvaret. Majoriteten i Sverige lider såhär års av D-vitaminbrist, och en vanligt bieffekt är att drabbas utav depressioner. Så ta för f*n din D-vitamin.

Det finns att köpas receptfritt på både matbutik och apotek, i olika styrkor.
Min burk innehåller 180 tabletter med en styrka på 25mg, och kostade mig knappt 100kr på Apoteket.

20140122-233435.jpg

Jag tänkte även passa på att tipsa om en varm “vatten och citron-dryck” som ska drickas varje kväll strax innan sänggåendet. Drycken hjälper kroppen med att ta hand om diverse slaggprodukter, samt rekommenderas även vid övervikt. Allt du behöver är:

0.5 kopp vatten
3 tsk nypressad citron
1-2 tsk honung

Gör så här: Värm vattnet till kokpunkt, ta av från plattan och tillsätt citron och honung. Drick varm, enjoy!

20140122-235213.jpg

Leon Ångvält.

Idag tillbringade vi 4 timmar på öppna förskolan i Märsta. Leon älskar att vara där, och jag tror att det är väldigt nyttigt även för mamma.

Leon har aldrig vart särskilt tillbakadragen, utan har alltid vart den som tar för sig och vet vad han vill. På öppna förskolan har han inget behov av att klänga i min famn. Han är verkligen rättfram, kanske lite för rättfram ibland, eller?

Självklart föredrar jag honom på det sättet, MEN dom andra barnen är nästan lite rädda för honom. Även dom äldre.
Idag kom en 7 månaders äldre pojke för att norpa hans leksak, då puttade Leon honom så hårt att han ramlade och slog i bakhuvudet.

Jag har alltid vart noga med att man ska dela med sig och att Leon inte får springa fram och rycka leksaker som andra leker med, iallafall inte utan att vänskapligt “fråga”.
Jag vet att barn testar, och barn uttrycker sig. Men jag kan inte låta bli att känna lite oro när diverse föräldrar och personal kommenterar “Ja men just det, det är du som har den där söta vilda pojken”.

Nåväl, jag är inne på dag två utan onyttigheter, och jag måste faktiskt erkänna att det gått lättare än jag trott. Iallafall hittills..
Även idag har jag tränat en timme, men Anders valde soffan istället.
Jag känner mig sjukt taggad, idag är jag ett steg närmare ett hälsosamt liv!

20140122-233023.jpg

20140122-233152.jpg

Beach 2014!

Ungefär vid den här tidpunkten varje år är vi många som gör ett försök till att komma i form. För vem vill inte känna sig i toppform där på beachen?
Jag är sockerberoende utav värsta sort, och äter sjuka mängder socker. Så vad gäller mina tänder, min hälsa, och mitt psyke så vore det kanske inte en sån dum idé.

Jag har under denna dag undvikit socker i alla dess former, och försökt att tänka på vad jag faktiskt stoppar i mig.
Jag tänker inte banta, och inte heller gå efter en speciell diet. Jag tänker äta med måtta enligt tallriksmodellen och undvika snacks och godis.

En kropp blir inte vältränad utav att bara äta rätt, självklart måste jag även träna.
Jag utförde mitt första pass idag, hemma på vardagsrumsgolvet med sambon.
Squats, plankan, armhävningar, situps, rygglyft och andra klassiska övningar fyllde mitt liv under en timme. Vi avslutade med 1mils promenad.

Jag förvånades över hur “lätt” det faktiskt var, jag förväntade mig att jag var betydligt mer otränad. Det ända som var skrämmande jobbigt var armhävningarna.. Jag har en hel del att jobba på om man säger så.

Jag är bara inne på dag ett än så länge, så nog är det lätt att skryta. Men ärligt talat vet jag inte när jag var utan socker en hel dag senast.. Nåväl, önska mig lycka till..

20140121-223211.jpg

20140121-223200.jpg

Min vapendragare, min bästa vän, mitt liv..

Jag har inte direkt lagt särskilt mycket energi kring bloggen sista tiden, jag känner att tiden inte räckt till..
Eller rättare sagt känns det som om jag har tusen saker att göra, tusen bollar i luften. Men egentligen får jag ingenting gjort..
Mitt hjärnkontor går på högvarv, både åt höger och vänster, upp och ner.

Inom några få månader börjar Leon på dagis, och jag ska då förhoppningsvis jobba. Jag ser verkligen fram emot att komma ut på arbetsmarknaden, göra av med energi, tjäna lite pengar, och lära känna människor. Men vem vill anställa en outbildad subutex-morsa?
Jag har aldrig haft tid att varken plugga eller jobba i mitt tidigare liv, jag var i behov utav snabba pengar.
Att slita fem dagar i veckan och sen bli av med 33% direkt ner till statens ficka, det var inte så lockande..

I perioder jobbade jag på diverse stallar, och har otroligt fina “utlåtanden” från dom. Såhär står det bl.a. “Michelle är otroligt driven och ansvarsfull med väldigt god fysik. Hon tar intiativ och ser vad som behöver göras. Man kan med trygghet lämna över hästarna till henne och hon rider och utbildar dom på bästa sätt. Hon är väldigt proffisionell och är precis en sådan medarbetare vi önskar oss i vårt team. Hon har en otroligt bra förmåga att rida olika hästar med olika åldrar och utbildningsförmågor.”

Nu tänker ni väl, -skryt lagom! Och ja, ridningen är faktiskt något jag är riktigt stolt över. Något jag är riktigt duktig på! Framförallt vad gäller utbildning av häst.
Jag har inte skrivit särskilt mycket om hästarna tidigare i bloggen, då det sedan flytten till Sigtuna inte längre är en vardag i mitt liv. Men ni ska veta att det tidigare var en stor del av mitt liv.. År 2010 gick mitt livs kärlek bort, min vapendragare, min bästa vän, mitt allt -Experience..

20140118-235359.jpg

Lördagsutflykt!

15 minusgrader kallt, strålande sol, och ett landskap fullt av pudersnö.. Kan det bli så mycket bättre?
På med kläderna och gå ut och rör på er, få i er lite D-vitamin och frisk luft! Här ska iallafall det härliga vädret inte få gå till spillo.
Dessutom blir man en gnutta dum i huvudet utav att sitta inne och häcka en hel dag.. Ha en bra dag!

20140119-000111.jpg

20140119-000100.jpg

20140119-000129.jpg

Happy friday?

Dom flesta är extra glada, vänliga, och snygga på fredagar, för vem gillar inte fredagar? ..jo, jag!

Imorse när jag fick upp var jag säker på att det var torsdag, jag gjorde oss iordning för att åka till öppna förskolan och busa. Av en slump kollade jag datumet och insåg, det är fredag!
Självklart är det kul att ha Anders hemma, men eftersom att både kyrkis och öppna förskolan är stängd fre-lör-sön så blir det att vi i stor sett sitter inne hela dagen, utöver en promenad till ICA fram och tillbaka, och eventuellt lite pulkaåkning. Likt många andra människor är även jag i behov utav att träffa just människor, men eftersom att jag inte känner en kotte här ute så är det svårt. Tjat, tjat, tjat! Jag vet..

Men eftersom att jag faktiskt valt att skriva min blogg utan lögner eller förfiningar så får ni helt enkelt stå ut!
Nåväl, jag önskar er alla en riktigt trevlig fredag!

20140118-233207.jpg

Hej, mitt vinterland!

Äntligen, äntligen så var det vår tur att få lite snö.. Imorse när vi vaknade så möttes vi utav den glada överraskningen, jag skrek till utav lycka!
Med det sagt har vi tillbringat många timmar ute i snön. Både jag och Anders må vara lite omogna, men vi har iallafall jävligt kul. Man måste våga släppa loss lite ibland, jag är så trött på alla stela stolpskott här ute..

Utöver utomhus lek så har vi tittat på x antal avsnitt utav Orange is the new black . Faktiskt en serie som jag starkt rekommenderar.
Till middag gjorde Anders Grekiska fetaostfyllda färsbiffar, med mycket smak utav persilja och mynta. Smaskens!

Nej, nu ska här plockas undan och tvätten ska hängas och vikas.. Inte kan jag sitta här och slöa. Hoppas ni haft en bra dag i vinterlandet!

20140112-001241.jpg

20140112-001304.jpg

20140112-001228.jpg

Världens godaste soppa..

Som rubriken lyder, världens godaste (och enklaste) soppa…*trumvirvel* -Jordärtskockssoppa!
Hälften utav rynkar antagligen på näsan redan nu, och undrar vad i helvetet jordärtsskocka är. Ge knölen en chans, och du kommer älska den!

Ingredienser
500 g jordärtskockor
1 st gul lök
Smör
5 dl vatten
1 dl torrt vitt vin
2 st grönsaksbuljongtärningar
2 1⁄2 dl matlagningsgrädde
1 krm vitpeppar

Gör så här:
1.Skala och hacka löken. Skala jordärtskockorna och skär dem i mindre bitar.
2. Fräs löken i smör i en kastrull. Tillsätt jordärtskockor, vin, vatten och buljongtärningar. Låt koka under lock ca 15 min eller tills jordärtskockorna är mjuka.
3. Mixa soppan slät. Häll tillbaka soppan i kastrullen och tillsätt grädden.
4.Värm och smaksätt med peppar. Garnera gärna med persilja.

20140112-001720.jpg

Kalas, med dunder och brak!

Idag vart det alltså dags, dags för mig att ta mig i kragen och för en gångs skull anordna ett litet kalas. Numera är det inte bara jag som ska firas, utan även Leon.. Och jag ska inte låta min “folkskygghet=skämma ut mig och misslyckas inför andra människor” gå ut över Leon, Nej.. Från och med nu ska här firas med dunder och brak!

Jag skickade inbjuden via sms för några veckor sedan, det kanske låter lamt, men på så sätt är jag säker på att infon kom fram! Trots förkylningstider var det många som kom, med det sagt kan ni ju vara tänka er hur mycket folk det var här..

Jag och Anders hade förberett det mesta, och trodde vi låg bra till när folket började strömma in en halvtimme för tidigt. Men tji fick vi..
Nåväl, i sista sekund var tårtorna uppe och all fika. Och ni ska veta att det var en hel del godsaker, bl.a. Två olika marängtårtor, nybakade vaniljbullar, snickersrutor, vit-choklad pannacotta, Rockyroads, och diverse småkakor. Men jag ska inte ta åt mig äran, även om det vore lockande.. Både min och Anders syster var delaktiga, Alexandra bakade bullarna och Rockyroadsen, och Emma snickersrutorna. Tack för det!!

Jag måste säga att kalaset var lyckat, trots stress så hade jag riktigt kul. Både jag och Leon fick dessutom mängder med presenter, och då menar jag verkligen mängder.. Jag är verkligen sjukt tacksam, men jag kan inte låta bli att skämmas en aning.. Men jag försöker se det som så att jag tar igen alla år jag tidigare missat, haha..

Anders frågade mig om det var någon present jag var mindre nöjd med, men ärligt talat var alla presenter riktiga höjdare.. Jag fick allt från presentkort, till kläder, smycken och kakfat! Och för att inte prata om alla Leons presenter, stort stort tack till er alla.. För alla fina paket och för att ni tog er tid att medverka på vår dag! Tack..

20140107-022132.jpg

20140107-022202.jpg

20140107-022231.jpg

Grattis på 1års dagen min prins!

Leon är numera 1år gammal, grattis till dig min prins! Jag har så svårt att förstå att tiden gått så fort. Min lilla bebis, redan 1år?

Vid den här tiden förra året låg jag inlagd på förlossningen, jag var fortfarande gravid och helt ovetandes om att jag om några timmar skulle bli mamma… Till världens finaste son! När jag tänker tillbaka får jag fortfarande lite smått panik, det var en otroligt känslosamt jobbig tid. Själva förlossningen var en dröm, som jag gärna hade gjort om då och då bara för skojs skull. Men när Leon föddes och jag inte hörde han skrika, så dog en del utav mitt hjärta.. Efter en stund väste han till, sedan försvann all person ut med honom.
Jag bara skakade och grät, och frågade vad som var fel. Jag var säker på att han skulle .. Personalen berättade näst intill ingenting till oss, och eftersom att jag hade feber så fick jag inte se mitt barn.

Efter många timmar så flyttades vi till Neonetalen, och äntligen så fick jag ordentligt se på mitt barn. Jag vågade inte ta i honom där han låg uppkopplad till datorer som ständigt pep, jag vågade knappt titta på honom. Men framförallt så vågade jag inte känna efter, och jag vågade definitiv inte älska honom..

Jag hade otroligt svårt att förstå att han faktiskt var MITT barn, det kändes som ett skämt, en overklig dröm. Jag började vid det här laget förstå att det inte är såhär det ska kännas, och det oroade mig. Tänk om jag aldrig kommer våga ta honom till mig, våga älska honom? Sjuksystern där borta hade starkare band till bebisen än vad jag hade, så kändes det iallafall.

När Leon kunde andas bättre och jag kunde ha honom vid mig så tillbringade jag varje sekund med att bara hålla honom, hud mot hud. Sakta men säkert började oron släppa, jag litade på honom, jag började älska honom, jag började förstå att jag var mamma. -Till världens finaste son..

Ända sedan vi kom hem från sjukhuset har vårt band vart otroligt starkt, och idag är det nog starkare än någonsin. Leon är en extrem Mammagris utan dess like, och jag mår fysiskt dålig utav tanken att inte få vara med honom 24 timmar av dygnet. Dom flesta mammor verkar tycka det är skönt att komma bort från barnet, att få handla mat eller shoppa i lugn och ro, eller bara ta en dusch. Men jag får panik utav tanken, jag har som roligast med Leon, jag mår som bäst! Han är mitt allt, och jag älskar honom ordagrant så att det gör fysiskt ont. Världens finaste prins, min prins! Grattis på din födelsedag.. <3

Lilla killen!

20140107-014525.jpg

Stora killen!

20140107-015234.jpg

Att fylla 23år!

Jag börjar väl med att säga grattis! För den här dagen är min dag, jag fyller år.
23 år, jag måste erkänna att det låter lite mesigt, jag som var så säker på att jag fyllde 24? Nåväl, vi är fortfarande lite krassliga, så det blir inget firande för vår del. Utan vi satsar på att vara hemma och ta det lugnt, ligga i soffan och glo på film, kort och gott. På lördag ska både jag och Leon firas, och jag hoppas innerligt att vi blivit bra tills dess.. För jag vill inte behöva ställa in nu när jag tagit mod till mig faktiskt anordnat ett kalas för mig och Leon.. Ja, ni läste rätt, imorgon är det Leons tur att fylla år!

Lite lustigt att han föddes just dagen efter min födelsedag, för er som inte vet så föddes Leon spontant i vecka 34+5. Han var alltså egentligen beräknad att födas 8:e februari. Det lustiga med det hela är att min mormor födde min mamma dagen efter sin födelsedag, hur stor är chansen att det händer två gånger liksom?

Vid exakt den här tiden förra året så var jag fortfarande gravid.. Det känns så konstigt, allt gick så snabbt. Jag som dessutom älskade att vara gravid! Så mysigt.. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag varje dag längtar efter att få vara gravid igen, så magiskt!
Men jag inser någonstans att det inte är lämpligt för sekunden, jag måste tex skaffa ett jobb och hinna jobba lite först. Men drömma och längta, det får jag göra hur mycket jag vill!
Nu tycker Leon att det är nog, han står och sliter i min tröja irriterat. Han vill mysa, han vill ha tutte! Ha en bra dag..

Den 2:a januari 2013..
.

20140107-021401.jpg

Och några timmar senare, den 3:e januari 2013.. <3

20140107-021440.jpg

Gott nytt år, såklart!

När jag vaknade imorse så mådde jag betydligt värre än tidigare.. Framförallt hade jag sådan svår migrän att jag vid ett tillfälle svimmade, med Leon i famnen! Vi var ensamma hemma och skadade oss som tar var inte utöver än massa blåmärken, läskigt..
Jag hade inte mått såhär fysiskt dåligt på vääldigt länge, och var bombsäker på att jag inte ens skulle kunna ta mig utanför dörren idag.

Anders åkte till Apoteket för att köpa Ipren, halstabletter och migrän-medicin. Min kropp skrek efter vila men jag ville verkligen försöka bli bättre, jag ville inte förstöra kvällen för Anders.
Ungefär 30min innan bussen gick så började jag bli bättre, jag samlade alla mina krafter till att borsta håret och ta på mig lite mascara. Vi kom iväg till bussen, och jag satt mest och försökte sova hela vägen.. Och fokusera på att inte bli åksjuk!

Vi tog oss fram och jag mådde faktiskt helt ok, om än ont i halsen och väldigt hes röst. Men än dock piggare än på länge! Vi åt massor med god mat och efterrätter i mängder, baren gick omkring och lekte bäst dom ville.
Eftersom att jag faktiskt mådde ganska bra bestämde vi oss för att stanna och ta taxin som vi sedan flera dagar tillbaka bokat.. Men taxin dök aldrig upp, vi väntade och väntade.. Men icke!
Och eftersom att vi hade Leon kunde vi it ta vilken taxi som helst, utan behövde ha en taxi med bilbarnstol för 1åring.
SL’s internet sida var också kraschad, dessutom var vi inte särskilt sugna på att åka kommunalt hem på nyår med Leon, så vi bestämde oss för att stanna.

Trots att Emma med familj bor i en ganska liten tvåa så fick vi på något lustigt vis plats, jag och Leon låg i cosy-cornen i soffan, Mikael i andra delen utav soffan och Anders på golvet. Det var inte alls såhär vi hade tänkt det, men det spelar ingen roll.. Jag är bara glad för att vi kunde sova kvar.

Och eftersom att jag inte alls såg särskilt fräsch ut över huvudtaget, och inte hade alla hemma i skallen så tog jag inga bilder.. Varken på mig själv eller andra. Jag firade maten EFTER att vi börjat äta, jag filmade lite fyrverkerier.. Men det var det.. Vilket som, jag överlevde nyår och slapp sitta ensam hemma under täcket (trots att det antagligen hade vart det bästa…kroppen kommer ha tagit ut sin rätt!). Jag önskar er alla ett riktigt gott nytt år, och hoppas ni får ett år fyllt utav glädje, gemenskap och framgång! <3

20140102-011518.jpg

20140102-011841.jpg

20140102-012041.jpg

Taggtråd i halsen och sprängande huvudvärk..

Som rubriken lyder så var det nu min tur att bli drabbad, min tur att bli sjuk. Anders och Leon är sjuka dom med, men på bättringsvägen.
Ursäkta min kommande osmakliga beskrivning, men det känns med handen på hjärtat som om jag sugit av en snopp gjord utav taggtråd.. Som grädden på moset så har jag svår migrän.

Jag har svårt att tro att jag över huvud taget kommer kunna ta mig upp för sängen imorgon. Tråkigt att behöva vara hemma på självaste nyår, och andra sidan gör dig mig inte så jätte mycket. Jag tycker och kommer alltid tycka att nyår är överskattat, dock hade jag gärna vart med och firat i år. Det är ju trots allt första nyåret som familj!
Dessutom fyller Anders storasyster Emma 30år, och mig veterligen brukar hon ordna riktigt trevliga tillställningar med god mat men framförallt goda efterrätter. Och vem vill missa det? Haha..

Nåväl, nu när jag klagat av mig lite så känns det genast lite bättre! Man måste få klaga lite ibland, bara man inte gör det i överflöd, för det är bara drygt.
Nu ska jag ta en till dos Ipren och be till gudarna för att denna hemska migrän är puts väck imorgon. Godnatt!

20131231-233315.jpg

20131231-233451.jpg

Ta ert ansvar?!

Jag måste börja med att berätta att vår lilla kille inte är så liten lägre, Leon har sedan två dagar tillbaka lärt sig !
Han går numera runt, runt och runt.. Och han är väldigt fascinerad utav det hela.
Om 6 dagar fyller han 1år, så nu har han spräckt “gå innan 1års-gränsen”, inte för att det hade spelat någon större roll.
Men det är alltid kul när ens barn utvecklas!

För övrigt är det ganska lugnt just nu, Anders är ledig så vi passar på att umgås allihopa! Det känns som att man bara går och väntar på nyår, att det ska vara över så att man kan lämna det gamla året bakom sig och börja på ett helt nytt spännande kapitel!

Jag har aldrig vart särskilt upphetsad över nyår, utan tycker snarare att det är överskattat.. För mig är det en dag som jag kopplar ihop med våld och fylla, så för mig som hatar alkohol har det aldrig vart särskilt lockande med nyår. Jag känner mig mest obekväm där jag sitter bland alla fyllskallar. Och hur lugnt det än planeras att bli så är det alltid någon som blir pissfull och som skämmer ut sig totalt.. Inte särskilt lockande om ni frågar mig. Jag hatar fulla människor, familj eller ej!

I år är det ju faktiskt första nyåret med barn, så jag förväntar mig att det blir lugnare en aldrig förr. Jag tycker inte att det är okej att dricka sig påverkad när det finns barn med i bilden utan snarare rent utsagt vidrigt! Jag har vid flertal tillfällen under nyår och andra högtider sprungit på dyngraka mammor med sina spädbarn bärandes i famnen.. Det ger mig verkligen kalla kårar.

Jag är själv ingen ängel, utan har troligtvis levt ett liv som ni andra bara sätt på film, men jag anser att man faktiskt måste ta sitt ansvar som förälder.
Nåväl, jag hoppas jag slipper se något sådant i år..

Mycket händer dom kommande veckorna, strax efter nyår fyller både jag och Leon år. Jag fyller den 2:a januari och Leon den 3:e, men det blir kalas för oss den 4:e, det ska bli sjukt kul att för en gångs skull bjuda hem folk! :)

Nu mina vänner, nu måste jag sova.. God natt! <3

20131229-015530.jpg

Tack igen!

Jag vill återigen passa på att tacka för all otroligt fina julklappar, men framförallt vill jag tacka för att vi har fått chansen att vara med och fira julen.

Idag när vi åkte hem från Tyresö, åkte vi raka vägen hem till Anders pappa för att fira lite jul där också.
Vi åt både lite julmat och en buffé med Thaimat, och det har vi Nut att tacka, supergott!

När vi väl kom hem och packade upp alla paket så insåg vi hur otroligt mycket det faktiskt var. Leon fick bl.a. en babypulka, massor med leksaker och massor med fina kläder.
Jag stod inte heller tomhänt, långt ifrån! -Jag fick hudvårdsprodukter, kläder, presentkort, pengar, trisslotter, underkläder, en free-bra, en multifunktionell köksmaskin och mycket annat! Vi är nöjdare än nöjdast, och bara tanken på att både jag och Leon faktiskt fyller år om bara någon vecka får mig nästan att tuppa av!
Jag ser verkligen fram emot det, att få ha min första kalasbjudning på väääldigt många år. Det ska bli roligt att folk för en gångs skull kommer hit på besök och faktiskt får se hur vi har det!

Leon slog sitt “gå-rekord” och gick 8-10steg i sträck vid flertal tillfällen under kvällen, om några dagar borde han vara uppe på fötterna på heltid! Vår duktiga lilla kille..
Just nu ligger både han och Anders och sover, nu är det även dags för mig att hoppa i sängs.. Stor tack för alla fina presenter, och stort tack för att du är du! ❤️

20131226-023439.jpg

20131226-023512.jpg

20131226-023539.jpg