My worst enemy…

Jag tänkte prata ut om det här med A-brunnar.. Ja, du läste rätt.. A-brunnar! Är det någon annan än jag som har problem med dem? För många är det antagligen något som sitter kvar sedan barnsben, lite på skämt och sido. Men för mig är det på blodigt allvar.. Jag hatar A-brunnar, dom ger mig tvångstankar och ångest.
Många får sig säkert ett gott skratt just nu, men jag ryser ända ut i ryggraden bara utav tanken..

Så hur lyder domen om man kliver på en A-brunn? Jo, kliver man på en A-brunn måste man knackas tre gånger i ryggen, annars drabbas man utav värsta sortens otur .
Jag har oftast som en hök uppsikt över marken jag går på, och memorerar in vart alla A-brunnar i min närhet finns, men om jag mot förmodan skulle köra på en A-brunn med ena barnvagnshjulet, så måste jag genast knacka tre gånger på själva vagnen, tre gånger på Leon som sitter i vagnen, och tre gånger på min egen rygg. Och som sista moment måste jag blåsa i handen, så att jag är säker på att ingen otur finns kvar. Jag kan inte låta bli, jag får panik..

Ibland när någon okänd människa håller på att gå på en A-brunn kan jag inte alltid hejda mig, -”AKTA!“. Ni kan tänka er vilka frågande blickar jag får ibland!

20131011-004915.jpg

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu